Efter sista fallet faller domen.

Så nu har jag till slut löst det sista fallet i L.A. Noire och tänkte uppdatera min tidigare åsikt om spelet.

Runt 20 timmar har det tagit mig att ta mig igenom huvudstoryn. Det går säkert att göra snabbare men jag erkänner, jag är långsam. På resans väg har dock mina känslor för spelet pendlat åt lite olika håll och egentligen landar jag på att allt jag skrev i mitt förra inlägg fortfarande stämmer.

L.A. Noire sveper in en i början av äventyret med sitt filmiska yttre men tyvärr så släpar det sedan ner dig i ett träsk av harvande efter lösryckta noteringar på cigarettpaket och gissningslekar mot halvt oviktiga personer som alla tycks ha något att dölja. Som tur är lyfter spelet igen mot slutet och räddar sig från att lämna mig med den där bittra känslan jag upplevde en 12-13 timmar in i historien.

Min slutdom blir att spelet gärna hade fått varit betydligt kortare. Istället för 21 fall så hade de kunnat klippa ner det till max 15 och hållt ett betydligt tightare narrativ.

Men om spelet är bra så är det väl bara bra att får spela mer? Jo men det är precis där skon klämmer. Spelet är inte speciellt bra. Inte som spel sett och i alla fall inte i mina ögon. Spelkontrollen är i princip usel och de faktiska ”spelmoment” man utsätts för är allt för enformiga och hårt skriptade. Det spelar ingen roll hur smart eller snabbt man springer… eller om man springer lite halvslött in i väggen en stund och sen sätter efter skurken igen. Man kommer ikapp på exakt samma ställe ändå, allt som oftast iaf.

Den enormt stora och välgjorda L.A. kopian som spelet utspelar sig i känns, trots mängder med bilar och fotgängare, som en död kuliss och det tog kanske 5 timmar in i spelet innan jag slutade upp med att frivilligt sätta mig själv bakom ratten. Man kan ju som tur är låta sin kollega köra bilen istället.

Vilket får mig in på nästa fundering. Det är nästan som att utvecklarna själva förstått att det är tråkiga spelmoment dom lagt in. Man slipper köra bil om man inte vill och misslyckas man med ett actionmoment några gånger så slipper man det med. För mig blir det ett erkännande om att det bara är extra fyllnad och inget man bör bry sig om. Allt handlar om ansiktsanimationerna och storyn.

Faktum är att alla hade vunnit på en snävare fokus på handlingen. Mindre plågsamma arbetsförhållanden för dem, och jag hade snabbare fått uppleva spelets bästa scen, som passande nog är den sista.

 

 

 

Bookmark the permalink.

11 Comments

  1. Ja det känns som om man missade det vikigaste i det här spelet… att man faktiskt ska ha roligt också

    • Ja det är ju lite så… konceptet verkar tagit helt överhanden och det blev inte speciellt spelbart.

  2. förresten så kommer min sajt, megastorm, som du så snällt länkar till inte att finnas kvar… istället öppnar vi portarna för en sida som heter megazine
    du får gärna länka dit om du vill istället

  3. Hm. Jag tilltalas inte av konceptet från början (vilket är synd), och det verkar som om fler och fler börjar erkänna dess brister mellan lovorden. Får se vad jag tycker om jag spelar det nån dag.

    • Tilltalas du inte ens av konceptet så är det likabra att du låter bli att spela det.

      Speltekniskt så har det faktiskt ingenting som talar för sig direkt.

  4. L.A. Noire är ett typiskt exempel på ett spel som har massor av potential, men som skulle behöva en uppföljare för att uppnå den.

    • Instämmer helt. Konceptet är intressant nog för att få mig nyfiken igen om en 2a utannonseras. Men den här upplagan höll inte riktigt måttet.

  5. Jag hade långt ifrån lika mycket problem med spelet som många andra verkar haft :D För mig var det ett 7-8/10-spel som jag sträckspelade och hade riktigt trevligt med. Det var inte bäst i år, det var inte så bra som det kunde varit… men det passade mig, på nåt vis :)
    Hade tex inga större problem med kontrollen (men den är inte klockren, samma som i RDR) eller att välden var ”tom”. Tyckte fortfarande att det var trevligt att lalla omkring och se mig omkring (men det är kanske för att det ärmer detaljerade omgivningar på PS3 ;D).

    Vad tyckte du om Noirkänslan nu då? Den som du inte tyckte fanns i början av spelet. Håller du med om att det blev mer Noir-igt mor slutet (om än kanske inte så mycket som det hade kunnat vara)?

    • Haha ja staden är nog mer levande på PS3an ;D

      Men ja… jag håller definitivt med att Noir-känslan som jag saknade helt efter 5-7 timmar kom krypande mot slutet så där hade du helt rätt :) . Handlingen blev mörkare och gavs mer fokus på slutet generellt vilket jag tycker lyfte upplevelsen. Själva slutet var faktiskt rätt bra får jag säga.

      Men jag tycker inte transportsträckan dit höll riktigt. Kanske hade känt annorlunda om jag också sträckspelat :)

      Kontrollen känns igen från RDR det håller jag med om. Men i RDR rörde man sig på större öppnare ytor så jag upplevde det inte som lika besvärande där.

      Ett ögonblick som verkligen gav mig en spöklik känsla ang liv i staden var när jag undersökte en brottsplats och det stod 3 män, i olika kläder, och utförde exakt samma rörelsemönster helt synkront med varandra. Det var som att se någon robotdans ur en gammal Kraftwerk-video :)

      Men som sagt… konceptet passar mig med och jag hoppas som jag skrev till Tommy ovan att 2an kommer bli det jag hoppades att det här spelet skulle vara.

  6. Pingback: Vill vara gamer | Hur Emmy Z finansierade min spelsommar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>