Förhandstitt: Defenders of Ardania

Jag ska erkänna direkt att jag är en sucker för Tower Defense-spel. Ni vet dom där där man ska hindra en aldrig sinande ström av rymdvarelser eller annat otyg från att ta sig över till andra änden av banan. Det finns fler varianter av TD spel än man någonsin kan tänkas hinna prova så man får vara lite extra vaksam efter de där som verkar erbjuda något mer än bara ny grafik på exakt samma mekanik.

Därför höjde jag nyfiket på ögonbrynen när Paradox Interactive utannonserade att dom skulle släppa ett TD-spel i fantasymiljö, som inte bara skulle låta en försvara sig utan spelaren skulle även få attackera fiendens bas. Defenders of Ardania heter spelet och som namnet antyder så utspelar det sig i samma mysiga klichéfyllda fantasivärld som Majesty-spelen.

Som redan nämnt så ska man alltså både placera ut försvarstorn för att försöka styra fiendens marchväg och sedan själv skicka ut vågor av enheter som ska ta sig fram till motståndarens bas. Detta tvingar en att se över resurserna lite mer än man är van vid. För att ytterliga sätta besluten på sin spets så kan man bara sätta ut ett begränsat antal torn på kartan och som om det inte räckte med variabler där så placerar även motståndaren ut sina torn för att skydda mot ens egna enheter.

När båda spelarna slåss om några få tornplatser och att få styra enheternas marchväg så kan det bli hektiskt. Helt plötsligt tar motståndaren bort ett av sina torn och enheterna hittar nu en ny väg mot sitt mål. För att kontra en sån ändring kan man bli tvungen att flytta ett eller till och med alla av sina torn. Tur att man kan krydda det hela lite till med en knippe olika trollformler.

Låter det rörigt? Ja det kan det bli ibland, och det är det största problemet jag upplevde med Defenders of Ardania. På vissa banor där det kan vara upp till 4  spelare som sätter ut och flyttar torn i full fart så känns det halvt omöjligt att ha någon koll på hur ens strategi fungerar eller ens vilken väg enheterna tar över kartan. Det är synd för det jag är gillar hos Tower Defense-spel är den där ”hårsmåns”-känslan som blir när man inser att ens taktik nästan fungerar och man funderar på vilken justering man ska göra för att det ska räcka.

 

Ett knippe björnar här skulle rädda dagen.

Ett knippe björnar här skulle rädda dagen.

Den rätta känslan finns dock där i många andra kartor och speciellt 2 spelarbanorna är mycket solidare. Där får de nya greppen på genren det ibland att verka som en väl dirigerad taktiskt dans mellan 2 parter. Ett torn flyttas och den andra spelaren får försöka kontra så det passar dens plan bäst. I de stunderna blir det tydligt att den ungerska spelstudion Most Wanted Entertainment faktiskt lyckats föra in nya ingridienser i TD-genren.

Mer generellt om själva produktionen så känns den gedigen med tydlig grafisk stil där den nästan serieliknande fantasyvärlden ser tilltalande och färggrann ut. Ljud och röstskådespeleri är godkänt men inget man skriver hem om direkt. Dessutom hade jag tänkt att klaga på att gränssnittet var väldigt otympligt på PC men medans jag skrev det här bekräftade Fredrik Wester (VD på Paradox) via twitter att gränssnittet kommer ändras på PC innan release. Det tackar vi för. Inte så att det behöver göras om i grunden men flera saker går inte att sköta via musen som det är nu.

Slutsummeringen är att jag kände mig gravt förvirrad på vissa banor men att jag för det mesta upplevde den där goa TD-känslan i ett nytt grepp och att jag kommer ta spelet på en vända till efter release.

Förutom till PC så kommer Defenders of Ardania även att släppas på Xbox360, PS3 och iPad. Releasen är första veckan i December 2011 och prislappen kommer ligga strax under 150kr. Såklart mindre för iPad-versionen.


Som en notis vill jag bara påpeka att den här förhandstitten är baserad på den senaste Beta-koden av Defenders of Ardania.

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>