Årets Spel #4

Jag har haft lite problem att bestämma mig för plats 4 på den här listan. Några av topp-placeringarna är jag helt säker på men just plats 4 finns det ju flera bra spel som egentligen kvalar in på. Ett tag lutade jag åt att sätta Deus Ex: Human Revolution här. Det var ju ett riktigt bra spel men i slutändan fanns det vissa aspekter med det som petade bort det. Först och främst handlar det om att det egentligen inte berörde mig. Spelet tog upp viktiga frågor i handlingen men blev aldrig personligt. Gameplayet (minus bossar) var gediget men nu har jag gjort det liksom. Det var 25 roliga timmar men jag längtar inte tillbaka.

Längtar tillbaka gör jag dock till det spel jag till slut spikade på plats 4. Panzer Corps! Jag vet..jag är som en skiva som hakat upp sig och jag har redan gett det här spelet massa cred på andra ställen i bloggen. Det undanröjer dock inte det faktum att Panzer General (som PC bygger på) har varit ett spel som jag ständigt återkommit till och spelat titt som tätt sedan jag först spelade det runt -97. Med andra ord har det hållit i snart 14 år. Eftersom Panzer Corps dessutom är bättre på precis alla punkter tyder det mesta på att det här är ett spel som jag kommer längta till och spela en mycket mycket lång tid framöver.

Snöigt.. men jag blir ändå varm inombords.

Snöigt.. men jag blir ändå varm inombords.

För den som är obekant med alla ovan namnen kan jag bara kort beskriva att spelet låter dig axla rollen som tysklands härförare under 2a världskriget och i en lång serie turordningsbaserade stridsscenarion ska man man föra sin armé till seger mot de allierade. Det strategiska djupet är stort ( man får tänka på väder, supply, moral, olika enheters duglighet beroende på miljön och mängder av andra detaljer) men spelet presenterar all information, där och när man behöver den, på ett föredömligt sätt och man kan hoppa rakt in och spela tex multiplayer utan förkunskaper.

Precis som Frozen Synapse så är det här ett spel som gör strategi på ett väldigt lättillgängligt sätt utan att kompromissa med djupet. Det går snabbt att komma in i men ju mer man vill gräva i det desto mer bjuder det på. Kan man dessutom dela ut en guldstjärna för att man lyckats göra allting rätt i produktionen så är Panzer Corps värt en sådan.

Årets Bästa Remake

Nu har det ju inte varit riktigt lika späckat med remakes i år som det var förra året och eftersom vi fortfarande inte fått något Grim Fandango HD så blev det extrem lätt att välja Årets Bästa Remake. Speciellt med tanke på att det Panzer Corps lika gärna kunde kallats för Tidernas Bästa Remake.

Nu kan man väl kanske diskutera hur renodlad remake det är när det inte är samma namn och scenarion, tillika kampanjordning, ser lite annorlunda ut mot hur det gjorde i Panzer General. Men jag gissar att man haft någon form av överrenskommelse med rättighetsinnehavarna till Panzer General för spelet i övrig är ett rent plagiat. På ett bra sätt såklart. Till och med vissa statustexter och ljud är så gott som identiska om inte helt och hållet.

Ni som läste mitt inlägg om Panzer General kanske förstår den glädje jag känner när någon tar ett av mina gamla favoritspel och gör en nyversion som är en gedigen och välpolerad hyllning till allt det jag älskade i orginalet (dvs tvärtom mot hur dom gör med X-Com och Syndicate nu). När man sedan tagit bort allt som var dåligt med orginalet och gjort ett UI som skiner av användarvänlighet, ja då är det full pott. Jag kan verkligen inte se hur man skulle kunnat föra Panzer General till 2010-talet på ett bättre sätt än såhär. Att man desutom har ett välfungerande Play-by-email system uppe för multiplayer är bara grädde på mosen, eller vad man nu säger.

Explosiv Action

Explosiv Action

Så ni som tror att turnordningsbaserade strategispel bara finns på Facebook numera, släpp handkontrollen och njut av en riktig PC-klassiker i ny fräsch förpackning.

Nostalgi #3: Panzer General

Vi får gå tillbaka till en skoldag för länge länge sedan. Så länge sedan att man fortfarande kunde motivera sig att betala för piratkopierade spel eftersom det bara fanns en kille på skolan som hade CD-brännare i sin dator. Jag hade fått en lista av sagda kille och skulle välja vilka spel jag ville ha på samlings-CDn han skulle bränna åt mig. Jag kände inte igen de flesta spelen så det var mycket chansning inblandat i processen men det finns vissa sanningar som alltid går att luta sig tillbaka mot och en av dem är att saker med ordet ”Panzer” i alltid kommer vara bra (eller åtminstonde coola), så Panzer General bockades för och livet skulle aldrig igen bli detsamma. Eller tja… mitt spelintresse skulle för alltid påverkas iaf.

Tuffa stridsanimationer

Tuffa stridsanimationer

För den oinvigde så är Panzer General ett turordningsbaserat strategi/taktik-spel som ovanligt nog låter en utkämpa 2:a Världskriget som tysk. Självklart släpptes senare ett mer politiskt korrekt ”Allied General” men det blev blott en parantes i Panzer historien.

Kampanjen i PG är uppdelad i mindre scenarion som tex Invasionen av Norge, D-Day, Operation Market Garden med mera och en sak som gör kampanjen mer intressant är att den inte följer en rak linje utan ordningen man får spela uppdragen på påverkas av hur bra (snabbt) man klarade ett tidigare scenario. Det kan till och med vara så att man kan förlora ett scenario och ändå få fortsätta fast under sämre förutsättningar. Det finns även uppdrag man aldrig får spela igenom om man inte klarar scenariot innan med ”Major Victory”. En sorts bonusbanor kan man säga.

Alla scenarion går ut på att hålla och inta olika städer inom en viss tid. Man får en viss uppsättning trupper i början av spelet och med spelets valuta ”prestige points” så kan man köpa förstärkningar eller fylla på ammunitons/bränsle-förråden under stridens gång.

Det Panzer General lyckades med var att göra strategispel som var både snygga och lättförståeliga utan att tappa alltför mycket av det strategiska djupet. Något som var ovanligt då det begav sig.

Det fanns även multiplayer i form av Play-by-Email som dock var lite väl omständigt. Jag och en kamrat försökte oss på några matcher men att flytta savefiler och maila till varandra tog udden av glädjen.

Det mest fascinerande är dock att dessa spel är lika aktuella idag och jag har spelat några av dem under de senaste åren och de har knappt åldrats (förutom att man sitter fast i skitkass upplösning). Beviset för spelens tidslöshet kom i år när Panzer Corps släpptes. PC är i princip en rak kopia av Panzer General 2 med lite polerade kanter.

Vill man njuta av dessa spel idag (och det tycker jag att du borde) så finns det lite olika vägar att gå.

Om pengar inte är ett problem så slår du till och köper Panzer Corps. Det är inte Panzer General i namnet men det ÄR Panzer General i själ och utförande.

Den billigare modellen är att köpa Panzer General 2 (det bästa PG-spelet) från GoodOldGames.

Den allra billigaste lösningen är att ladda hem de som är gratis från Abandonia: Panzer General, Pacific General och Fantasy General.

Oväntat pepp-spel 2011.

Nu jäklar. Läste en nyhet på IGN häromdagen och blev tvungen att klämma in ett spel till på pepp-listan inför 2011. Tänker skriva mer om just den listan i ett kommande inlägg men känner mig tvungen att skriva av mig om den här titeln nu eftersom jag blev så jäkla glad att någon insett storheten i Panzer General-serien och vågar satsa på en nygiv i den andan.

Spelet som ska komma i början av 2011 heter dessutom Panzer Corps så ingen ska missta vad det bygger på.

Panzer Corps

Panzer Corps

För er som inte vet vad Panzer General-spelen är så kan jag bara säga att det är Turordningsbaserad strategi byggd på kärlek och en himla massa pansar. Sen finns det mer om Panzer General i ett av mina utkast här på bloggen så mer info lär komma.

IGN-Nyheten om du är nyfiken på mer info om Panzer Corps.

Snyggt är det med

Snyggt är det med