Ur led är tiden

Jag minns tiden då man var tvungen att uppgradera sin dator i alla fall en gång om året för att ens kunna spela de nysläppta spelen vettigt. Det var dock långt innan Xbox360 och Playstation 3 låg som stoppklossar och höll ner systemkraven på spelen som utvecklas.

Eftersom utvecklarna måste anpassa sig till att spelen ska fungera på konsollerna så är det där någonstans man lägger prestandaribban och bara ibland så bjuder man till genom att slänga in lite maffigare texturerer och annan topping på PC-versionen. Det här kan ses både som något gott och något ont.

Ont för att spelen skulle kunna vara häftigare om utvecklarna fick släppas loss helt enligt en modern PCs möjligheter.

Gott för att det tydligen innebär att min 3.5 år gamla (redan då Mid-Range) dator fortfarande ligger i linje med Skyrims rekommenderade systemkrav. Alltså inte ens minimum-kraven utan min gamla skrotburk är  rekommenderad för att spela Skyrim på. Som sagt.. ur led är tiden.

Och när vi ändå pratar Skyrim så känner jag peppen börjar ta överhanden helt nu. Bara 2 veckor kvar.

Bör spelas på min dator

Bör spelas på min dator

 

Kings Bounty: Legend (..ariskt långt)

Som jag nämnde i förra inlägget så har jag ägnat en hel del tid att plöja igenom den här Heroes of Might & Magic-kopian och även om jag på slutet började känna att jag ville gå vidare i spelhögen så tar jag med mig en känsla av att ha haft riktigt skoj tillsammans med ett spel som borde fått mer uppmärksamhet än det fått.

Kings_Bounty_w_d_05

Spelet har hämtat oförskämt mycket inspiration från Heroes of Might & Magic serien men man har förvaltat grundstommen väl genom att ta bort mycket av den sega stadshanteringen som iaf i min mening plågade HoMM. Istället har man lagt mer krut på ett rollspelsliknande system där man får levla sin hjälte, placera ut sina färdigheter i olika träda ala Diablo och samla utrustning som kan hjälpa i olika situationer. Man har en bit in i spelet även möjlighet att gifta sig och skaffa barn och vilken fru man gifter sig med och vilka barn man får påverkar också ens förmågor i strid.

Spelsystemet fungerar väldigt väl och när man rider runt på kartan så känns spelet mest som ett rollspel men när man sedan strider så blir det istället ett riktigt bra turordningsbaserat strategi/taktik spel.

Som jag redan nämnt fick jag en liten överaskning när det gäller spelets längd. Jag hade räknat med att det skulle vara en kampanj på ca 20h men när jag efter den tiden inte hade lämnat den första av 5 öar i spelet så insåg jag att mina beräkningar nog inte var helt rätt. I verkligheten tog det mig omkring 70h att komma igenom kampanjen på normal svårighetsgrad.

kings-bounty-the-legend--20070712001458584_640w

För att ett spel ska hålla i 70h så måste det vara packat med innehåll och det måste jag säga att Kings Bounty faktiskt är. Dels är kartorna stora, fienderna många, och variationsmöjligheterna i hur man vill lägga upp sin strategi enorma.

Självklart är ju dock inte allt värt att hylla. Av 70h har jag säkert spenderat ca 10 på att rida tillbaka och fylla på min armé. På tok för mycket och det känns ofta segt och tempobrytande.

Alltsomallt är dock spelet ett rejält hantverk som absolut är värt den hundring det kostar för den som är minsta intresserad av genren.

Men Kings Bounty är inte allt jag spelat.. Jag har även hunnit dra stora kampanjen i Victoria I och sprungit igenom blått och orange i Portal 1… kände att det var dags nu inför 2ans hype. Mer om det i några inlägg framöver. Tror faktiskt jag ska ha en tävling med då jag snubblat över en steamkod som jag misslyckats att pracka på mina vänner.

Greed Corp

Det har inte blivit jättemycket spelande i vinter för min del tyvärr men ledigheterna har bjudit på en hel del annat roligt som vägt upp. Först och främst har det såklart varit väldigt skönt att få spendera massa tid med min dotter och resten av familjen. Ett spel jag dock hunnit lira igenom sen jag köpte det på Steams julrea är Greed Corp.

Greed Corp är ett charmigt litet turordningsbaserat strategispel enligt devisen “lätta att lära, svårt att bemästra”. Grundpremisserna är väldigt enkla (färre regler än schack) så man kan undra lite varför man valt att ha en tutorial som är längre än den till Europa Universalis III. Ett enkelt upplägg kan både vara en styrka och en svaghet och det blir lite av både och i den här titeln. Det går väldigt snabbt och lätt att komma igång men efter en tid så började den lite ytliga strategin kännas enformig.

Så här ser det inte riktigt ut... men nästan.

I kort så går spelet ut på att man ska bygga “harvesters” som turn för turn äter upp marken och själva spelplanen omkring dem och gör om till pengar som man kan bygga soldater med som man i sin tur behöver för att kontra motståndarens förflyttningar.  Det finns även kanoner man kan bygga, vilka kan vara väldigt effektiva ibland men även väldigt dyra i drift och har man en lägligt placerad kanon kan man räkna med att man blir tvungen att “återta” den var o varannan runda. Siste man på kartan vinner.

KABOOOOOM!!

Jag tror att utvecklarna tänkt att man ska spela mycket multiplayer och till det tror jag systemet passar bra men efter ett 15-tal banor in i kampanjen började jag känna “Ok, jag har gjort det här nu, bjud på något nytt” vilket det inte görs. Spelet rör sig kring 4 olika raser/folk/företag och man hade ju kunnat tänka sig att göra någon skillnad på dem för att bjuda på någon variation men som det är så är det bara utseendet som skiljer dem åt.

Den svaga länken

Sammanfattningsvis så måste jag ju säga att även om jag låter gnällig här ovan så hade jag kul med spelet, om än mest i början, men tror man att man kommer sitta och lira mot nån kompis i multiplayern så tror jag Greed Corp kan vara en riktig lyckträff. Det är riktigt välgjort och underhållande i den genre det försöker vara i.

Några timmar in i Fallout: New Vegas

Nu har jag hunnit spendera några timmar på vandring i Mojave-öknens hetta och det är lite blandade känslor för spelet hittills om jag ska vara ärlig. Först ska jag väl kanske säga att jag var helt galen i 3an och har spenderat 100+ timmar med det. Och kanske är det just det som är både succén och problemet med New Vegas. Det är i grund och botten samma spel. Visst..  det är annan karta.. andra NPCs.. annan handling, men spelmotor och stilen/presentationen är identisk med 3an och många gånger känns det som att man spelar 3an men att man är på något ställe man hittills inte utforskat.

Något som dock är helt nytt för New Vegas är möjligheten att spela spelet i Hardcore Mode. Inte hardcore mode som i Diablo 2 som tur är så man får ladda om ifall man får en deathclaw i ryggen. Det som dock skiljer Hardcore mode från det vanliga är bland annat att ammunitionen väger. I 3an hade man ganska många tusen skott till alla sorters vapen på sig så man bekymrade sig aldrig om ammo. Det måste man göra här om man kör hardcore. Likaså måste man se till att man äter, dricker och sover regelbundet. Värst av allt är dock att alla healing-items bara är heal over time istället för instant så nu kan man inte pumpa i sig 4 stimpacks på raken och vara upp på max hälsa under en strid.

Jag har satt igång mitt spelande på Hardcore mode. Jag tror det kan göra spelet extra roligt… speciellt i slutet som i Fallout 3 var alldeles för lätt. Men det kan också göra spelet jobbigt om man måste jaga vatten hela tiden osv. Som tur är kan man slå av det när man vill om man känner att det inte funkar för en. Återkommer med hur det går med det :)

Egentligen hade jag velat spela Fallout New Vegas på PCn..  för jag gillar PC som spelplattform. Jag kanske inte är lika inbiten som tex Aftonstjaerna även om jag håller med om många av argumenten. Att det blev Xbox360 versionen av New Vegas handlar till viss del om ett ställningstagande.

Köper man spelet till PC så tvingas man på Steamworks som DRM. Dvs man måste knyta sitt ex av spelet till sitt eget steamkonto och sedan vara inloggad på det när man spelar. Hur löser man då när ens 12-åriga bonusbarn vill spela samma spel på sin dator. Då behöver han vara inloggad på mitt konto med det resultatet att jag inte kan spela något av mina andra steam-spel samtidigt.  Jag kan iofs tycka att det är ok att jag inte kan spela ett spel på 2 datorer samtidigt. Men ska grabben inte kunna spela ett spel jag köpt samtidigt som jag kan köra något annat på den andra datorn?

Så därför blev det xbox. Där kan han köra med sitt account.. och sen kan jag köra med mitt account. Som det borde fungera. Hoppas spelbranchen lägger ner att sabotera för betalande kunder snart.

Eller vad har ni för åsikter om DRM-metoderna? Påtvingad Steamworks osv?

Men nu när har lilltjejen somnat så nu är det dags att ge sig ut på vidare ökenvandring.