Deus Ex Human Revolution.

Nu har jag smugit, hoppat, krypit i tunnlar, skjutit och slagit folk i bakhuvudet i mer än 30h trots att statistiken på howlongtobeat säger att det inte borde tagit mer än 25h. Men vad gör väl några timmar extra i ett spel som gör så mycket rätt som Deus Ex: Human Revolution gör.

Även om jag vet att jag aldrig spelade det första Deus Ex så mycket som jag förstått på folks nostalgiska vurmande att jag borde ha gjort så har jag vaga men positiva minnen av mina upplevelser med det. Deus Ex kom i en tid när den typen av frihet och valmöjligheter var lika fascinerande som de var ovanliga.

Gulskimrande Adam Jenssen

Gulskimrande Adam Jenssen

Sedan dess har det hänt mycket inom spelvärlden och det är svårt att på allvar slå på trumman med valfrihet som säljpunkt men Deus Ex HR lyckas i min mening ändå förvalta sin föregångares arv väl och det är många gånger under spelets gång som man efter att ha tagit sig förbi en sektion inser att man kunde gjort det på ett helt annat sätt som kanske hade varit lättare.

Handlingen i Human Revolution utspelar sig ju en bit in i framtiden och kretsar i huvudsak kring de konflikter de innebär att ha några fåtaliga företag som tävlar om marknadsandelar när det gäller teknik för att förbättra den mänskliga kroppen. Man väver även in de politiska dilemman som uppstår när man definitionen av mänsklighet luckras upp okontrollerat. Det är lätt att se situationen i DEHR som ren science fiction men mycket ligger oss nog närmre i tiden än vi tror. Många av de här frågorna kommer sannolikt få mycket större betydelse inom 20-30 år.

Gul Nattklubb

Gul Nattklubb

För att man inte ska drunkna i filosofiska funderingar så har man dock knutit det mesta av handlingen till lite mer jordnära saker som att undersöka varför företaget man jobbar på blev attackerat och man själv halvt ihjälslagen i spelets introduktionsekvenser.

Normalt sett så brukar jag inte uppskatta smygsegment i spel speciellt mycket men DEHR lyckas med att göra någon form av arkad-smygning som känns fungerande utan att bli frustrerande. Spelet lyckas dessutom hålla ett riktigt varierat och bra tempo hela vägen igenom och man känner sig aldrig fast i en spelstil eller fast över huvudtaget trots att vissa bitar är riktigt svåra.

Gult prickskytte

Gult prickskytte

Även uppgraderingssystemen (både för ens karaktär och vapnen) fungerar riktigt bra och man sitter och grämer sig lite över varje poäng man sätter ut och funderar på om man borde ha lagt dem på något annat. Något som är extra sant mot slutet av spelet där det börjar bli riktigt betydelsefullt vilka förmågor man har.

I sann rollspelsanda så engageras man även i en del konversationer med olika personer och här kunde jag inte låta bli att bli lite arg när jag spelade. Dock inte på Deus Ex utan på L.A. Noire. Det spelet skulle bygga på dialogerna och ändå så är de mycket mer välgjorda, naturliga och spännande i Deus Ex HR. Det är till och med så att några av DEHRs mest intensiva ögonblick är i dialoger.

Nu gjorde jag faktiskt inte alla sidouppdrag i spelet men de jag gjorde överraskade även de med att vara betydligt mer välgjorda än i många andra spel och några av dem kändes som helt naturliga delar i handlingen. Hoppas på mer sådant i fler spel.

Självklart finns det en del saker som inte är så bra med DEHR också. Färdigheter som man har nytta av kanske 2-3 gånger under hela spelet känns nästan taskigt och som redan debatterats en del så känns en del biroller i spelet lite väl stereotypa. Sen kanske det är jag som är nojig men jag funderade hela spelet igenom på varför det inte finns en enda spegel i framtiden? Speciellt med tanke på hur många badrum man är inne i.

Gult överfall

Gult överfall

När en film är väldigt utmärkande stilistisk (300, Sin City, Matrix, Elephant) så brukar det fungera rätt bra men det är skillnad på 2 timmar och runt 30 timmar. När spelet började lida mot sitt slut så hade det i början så vackra skymningsgula ljuset förvandlats till en pissgul sörja som jag längtade bort ifrån.

Eftersom jag vill undvika spoilers kan jag dock inte gå in närmre på det jag stör mig mest på i spelet men jag kan väl säga så mycket att jag önskar att man hade utvecklat vissa aspekter av handlingen lite mer.

Alla mindre brister till trots så är det här inget annat än ett riktigt grymt spel som jag varmt rekommenderar. Det är extra imponerande när man försöker gå i ett så hyllats spels fotspår och faktiskt lyckas leverera. Det bådar även gott inför framtiden med tanke på att det är samma studio som jobbar på Thief 4 nu.